En liten Ida

Hej alla!
På universitetet så pluggar man ju inte bara, man festar också! (något annat gör vi inte;))
Ikväll är det dags för tackfest med klassen och faddrarna.
Sitter hos Niklas nu och dunkar musik och laddar lite för vad som förhoppningsvis kommer bli en grym kväll med trevligt folk, skön stämning, rom och gyckel:)

Det sägs ju att det är en hel del festande på universitetet, och det stämmer. Som tur är så är inte alla fester obligatoriska. Vilket är skönt eftersom universitetsfolk har för vana att festa på vissa vardagar också.
Det är klart att man ska festa och ha kul. Det ingår ju lite i paketet när man lever det här livet. Och det är ju en tid som man bara har en gång i livet. För många är universitetstiden den bästa i hela livet.
Och än så länge är jag ganska säker på att det här i alla fall är en av de bästa perioderna i mitt.
Men man måste lära sig att balansera det övriga universitetslivet med de faktiska studierna. För de flesta är det ju såklart en självklarhet att man inte ska ut och röja exempelvis dagen innan en tenta, men jag vill gärna dra det ett steg längre än så.
Jag går ju en utbildning där man i mycket hög grad måste använda hjärnan, eftersom min nuvarande utbildning, och även min framtida, består av typ 80% matematik.
Det gör att hjärnan måste vara i toppform hela tiden.
Att festa för ofta sliter på kroppen, oavsett hur mycket man dricker. Och jag vill gärna undvika det slitaget.
Därför väljer jag att prioritera de lite mer speciella festtillfällena.
Jag festar kanske en gång i månaden.
Men å andra sidan har jag haft min vilda period. Jag har också varit "ung och dum", festat hårt flera dagar i veckan i månader i sträck. Det var kul. Då.
Jag har också haft perioder då jag festat kanske varje helg, och det var kul, men det är inget jag saknar.
Det är nog bara att inse att jag börjar komma förbi den tiden då man tycker det är kul. Jag börjar växa ifrån det.
Jag har kommit till den fasen att jag kan tycka att det är lika trevligt med en mysig hemmakväll som en riktigt röjig fest. Allt beror på dagsform.
Så för mig är det inte så svårt att undvika att festa så mycket. Jag har varit där, det var kul, men jag är inte där längre.
Men för er som inte har kommit till det här stadiet: Festa på om ni vill (sålänge det inte går ut över det övriga livet såklart) ta tillvara på den tiden ni har nu, för den kommer aldrig tillbaka. Och en dag kommer ni själva vakna upp och inse att ni börjar bli för gamla för det livet. Då kan ni få komma hem till mig och spela Fia.

Men skit samma, ikväll ska jag i alla fall festa, och det ska bli grymt kul!